Igår såg jag för första gången en patient med en tidlapp som var bokad till doktor mig. Jag hade en patient som fick en telefontid till mig för att följa upp ny medicinering. Till mig! Visserligen är det galet, jag är inte läkare än, men det var ändå lite coolt. Om allt går vägen kan jag ju jobba som läkare nästa sommar, så det är rätt nära.
Jag har det bra här på lilla vårdcentralen på landet. Alla är väldigt trevliga och verkar gilla att jag är här. De hjälper mig obegränsat, men bara om jag ber om det. Kunde inte vara bättre.
Det är dock inte så bra för min dialekt. Min ursprungsdialekt har kommit fram med full styrka och dessutom svär jag i varje mening. Min handledare kan säga till en patient: "Men det är ju för fan inget fel på dina leverprover! Nu ger vi fan i att ta nya!". Och jag vänder kappan efter vinden och svär så det står härliga till!
Idag ska jag få egna patienter i min egen tidbok. Fast bara en per timma, till skillnad från hyrläkaren som är här och tar 3 eller 4 per timma...
onsdag 20 juni 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det var schööen var du verkar ha det bra då! :)
/G
Aber doch!
Ha ha härligt att du svär, så att jag slipper vara så jävla ensam om det! Ha en skön midsommar! KRAM
Jannica: Du med! Ha det så jävla underbart på Mallis! :) Kram
Här svärs det jävlarimig också, på numera åter bred värmländska :)
Skicka en kommentar