Pendlar mellan lycka och olycka

Så ljuvligt att få sova nästan en hel natt! Jag har sovit i 10 timmar, med avbrott för amning vid blott två tillfällen. Det går nästan inte att beskriva hur underbart det känns nu. Och hur underbar lilla I är. 

Igår var det helt oljuvligt, I skrek konstant om hon inte fick amma, hade sannolikt ont i magen (för att hon ammade hela tiden, kanske) och vägrade sova. J var borta hela dagen och jag och I grät ikapp. Jag grät för att jag inte kunde göra något åt lilla I:s gråt och sannolikt av pur utmattning. Mitt logiska jag kunde se att hon ändå mådde bra och att det nog inte var någon fara på färde, men mamma-jag och hormon-jag var brutalt orolig för att det var något allvarligt fel på lilla I. 

Jag vet, jag vet, det ÄR såhär... Och varken I eller jag mår något dåligt idag. Men ändå. Utmattning.

Återkommer

Hinner inte riktigt med att ta hand om I, mig själv och bloggen... Så jag avvaktar lite med bloggen tills vi tre här hemma har lite koll på vår tillvaro. 

Men, allt är bra, lilla I är så fin och vi är visserligen trötta, men väldigt glada (och lättrörda). 

Gravid = bästa bantningen?

Min dotter är 4 dygn gammal och jag kan ha på mig de jeans jag hade innan jag blev gravid... Jag kan inte ha ALLA mina byxor, och magen är lite för mycket deg för att ha något annat än långa tröjor, men i ren iver har jag tvättat alla gravidbyxor och ska lägga dem i en låda not to be opened until... ja, det återstår att se. 

Livet här hemma är kaotiskt, men underbart. Fattar inte hur man klarar sig med så lite sammanhängande sömn, men hittills fungerar det på ren lycka. Ska strax sova en stund för att ladda inför småtimmarna. 

Kommer nog inte att bli så mycket bilder här, men en liten en måste jag lägga upp. Här är hon 2 dagar gammal och ligger på J:s bröst.