Nostalgisk

Nostalgisk blev jag när jag i förra veckan för sista gången gick från vår lägenhet till lilla affären för att köpa något absolut nödvändigt i just den stunden. Som jag har gjort i nästan fem och ett halvt år. Och nu är det slut på det. Någon annan har flyttat in i vår lägenhet och kommer att gå den biten.

Det har hänt så mycket saker i den lägenheten. Vi planerade vårt bröllop där. Jag bytte mitt efternamn på dörren där. Vi startade Allahelgonatraditionen (som innebär att hela vår stora familj tar sig till vår stad samtidigt för en rejäl middag) där. Jag förstod hur jag skulle hantera mitt ryggonda där. J tog sin examen där. Bert-Britt växte sina första 20 veckor i magen där. 

Vårt liv där har varit så bra. I det lilla minisamhället bodde alla våra närmsta vänner. K och U på samma gata, D på gatan bredvid, S ovanför lilla affären, C över stora vägen och M ytterligare lite längre bort. 

Men så kom det vuxna livet med storm, M flyttade 30 mil, K och U flyttade ihop på landet söder om stan, D flyttade ihop med E i en förort, S flyttade ihop med L på landet norr om stan och vi flyttade till ett annat område, på andra sidan stora sjukhuset. C - du får hålla uppe fanan i vårt gamla område! 

Och ni får faktiskt pallra er hit till oss. Ofta. Så kommer vi till er. It's a promise.