tisdag 5 februari 2008

Heder och häpnad

Heder har för mig varit något positivt och jag har i huvudsak använt det som "på heder och samvete". Det är det inte längre. Heder associerar jag nu till berättigande av vansinneshandlingar, som att mörda en tonårsflicka för att hon har pojkvän, eller att invadera andra länder. Jag avskyr ordet heder.

Jag häpnar över hur fort ett ord kan byta innebörd.

Jag häpnar även över en annan sak idag. När slutade jag lyssna förvirrat i stetoskopet? Nu hör jag ju allt - hur gick det till? Skicka på mig ett blåsljud eller rassel på lungorna - I´m your woman!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Duktig flicka!

Anonym sa...

Coolt! Hur lång tid tar det innan man "ser ljuset" och vet vad man hör? Fortfarande ganska förvirrat här.

Fru K sa...

tette: tack!

Kandidat dropp: Du, jag vet inte hur det gick till, riktigt! Plötsligt bara funkar allt. Idag har jag dessutom gjort ett helt adekvat neurologstatus, och kunnat tolka det! Sanslöst. Jag är faktiskt rätt säker på att man till slut ser ljuset, oavsett hur förvirrat det är från början!