Inget blä alls idag

Tack alla ni snälla människor som skrivit uppmuntrande kommentarer! Det verkar som att jag bara behövde skriva det förra inlägget för att allt skulle bli lite bättre. För det blev det. Min handledare, som varit blä, tyckte plötsligt att jag var grym, gav mig massa beröm och skrev en jättefin utvärdering.

Idag åkte hela vårdcentralen förutom jag, AT-läkaren och en distriktsköterskeelev på två dagars konferens, vilket innebar att hela vårdcentralen drevs av hyrläkare, hyrsköterskor, hyrlabassar, osv. Och plötsligt var vårdcentralen världens bästa ställe att vara kandis på! Alla bittra människor var borta och in kom massa glada och trevliga människor som behandlade mig som en värdefull tillgång som det var roligt att undervisa. Jag har tagit egna patienter hela dagen, har fått göra allt som tillhör ett läkarbesök (dvs även beställa prover, skriva remisser och recept och diktera journal) och idag gett min första kortisoninjektion (!). Läkaren jag hade som handledare gav mig massa beröm och jag stannade kvar mycket längre än som var tänkt, bara för att det var så roligt.

Men ändå. Jag är knäpp, jag vet. Jag är helt och hållet säker på att jag passar in rätt bra med många människor, jag är oftast glad och trevlig och bangar inte för att göra saker jag är rädd för. Det för med sig att jag aldrig kan lita på beröm från en människa jag tror gillar mig, eftersom den då inte bryr sig lika mycket om hur dålig jag är som läkare. De som tycker att jag är dålig, eller som jag tror tycker att jag är dålig, tror jag mycket, mycket mer på eftersom de då bara bedömer mina kunskaper.

Sund inställning. Glaset är inte bara halvtomt, botten är ur.

Men, skitsamma, det var grymt kul idag och det, tillsammans med att det varit inbrott i massa förråd i vårt hus men inte i våra, gör att jag kan somna med ett leende på läpparna.