Studentavdelning

De här två veckorna är jag på studentavdelning här hemma. Jag var rätt spänd innan, inte egentligen nervös, på hur mycket jag skulle klara av, dels som läkare och dels med ryggen. Nu har jag gått 4 pass, och även om det är riktigt svettigt ibland så är det verkligen roligt!

På varje pass arbetar (finns inget bättre ord, även om det ska vara undervisning handlar det mest om helt vanligt slit) läkar-, sjuksköterske-, sjukgymnast- och arbetsterapeutstudenter. Vi ska dels göra våra yrkesspecifika uppgifter (i mitt fall ordinera läkemedel och dropp, skriva remisser, daganteckningar och epikriser, informera anhöriga, leda rond och i viss mån leda arbetet) och dels göra det som vanligen undersköterskor gör på en avdelning (tex vända patienter, servera frukost, beställa mat och bädda om). Mycket nyttig erfarenhet att tvingas tänka på hela patientens vistelse på avdelningen, och jag ser ju mer av mina patienter än jag normalt skulle ha gjort. Men, åh, vad jobbigt det är!

Det är så extremt splittrande att aldrig kunna slutföra en remissanteckning innan man måste hjälpa till att få upp någon. Precis lika splittrande är det för sjuksköterskestudenterna att de aldrig kan dela läkemedel i lugn och ro, och precis lika splittrande är det för sjukgymnaststudenten att aldrig få ha gåbordet i fred.

Ryggen har klarat sig hyfsat hittills, förutom när jag krockade med en annan cyklist på vägen hem från avdelningen och slog i ena axeln, armbågen och fingrarna. Ingen större skada, men det gör fortfarande ont. Dessutom måste jag vara bandagerad med TegaDerm över alla mina skrubbsår hela dagarna... Snyft.

Nu är det strax dags för två nya pass! Hoppas att så att mina patienter mår bättre!