Sista

Har haft min sista sit-in idag (på utbildningen, det kommer förhoppningsvis fler under AT) och det gick ärligt talat sådär. Dels för att jag helt enkelt inte var så bra idag (skyller på förkylningen och febern), dels för att det var ett väldigt krångligt, och potentiellt mycket allvarligt, fall och dels för att jag fick den store professorn som medföljande läkare. Han började med att redan tidigt på förmiddagen vara en halvtimma försenad, han lyssnade inte när jag tog anamnes (ställde sedan om samma frågor jag redan hade ställt och sa sedan att jag hade missat viktiga saker i mitt anamnesupptagande...) och var allmänt otrevlig mot både mig och patienten. Han lärde mig visserligen några bra saker jag faktiskt inte kunde, jag fick beröm för att jag med min "personlighet skapar en så bra atmosfär i rummet",  jag kom fram till samma statusfynd, differentialdiagnoser och utredningsförslag som han och jag blev godkänd, men det känns ändå surt. Sista gången vill man ju vara på topp, inte pendla mellan ilska mot handledaren och självömkan över vilken dålig läkare man kommer att bli. 

Skriver just nu även min sista rapport på läkarutbildningen, och är starkt omotiverad. Har gjort det tillräckligt många gånger för att veta att det mest är för att få en till avbockning på obligatoriska moment man måste klara av. Samtidigt har jag gjort det tillräckligt många gånger för att veta att det inte är något att snacka om - det är bara att skriva på. Ska försöka få det klart ikväll, men sannolikt imorgon kväll. 

Men, lycka, lycka, det är inte bara sista, det är även första! Första blodapelsinerna för säsongen, och jag har redan satt i mig tillräckligt många för att ha små sår på tungan efter all syra. December är underbart - inte nog med att det är jul och vinter, det är även clementiner, blodapelsiner och tomteskum!