torsdag 22 januari 2009

Nu vet jag

Nu vet jag varför jag är sur, även om jag är betydligt mindre sur idag. Det beror på tre saker. 

1. Jag sover inte så fantastiskt och har inte gjort på länge. Först var det pga tryck på stora hålvenen, sedan för att jag var så förkyld och de senaste veckorna pga smärta i revbenet. 

2. Även om jag sysselsätter mig rätt väl här hemma har jag inte haft något jag måste göra sedan den 12:e. Och det är inte riktigt min grej att bara dega runt utan mål och mening, utan ett klart definierat slut. 

3. Jag blir så suuuur över alla som ringer, messar och mailar och frågar "om det är på gång" eller "om bebisen har kommit än". Vad förväntar de sig för svar? "Ja, jag krystar as we speak" eller "Ja, bebisen är redan 1 månad, jag sket bara i att meddela just dig", eller "Ja, jag är helt säker på att bebisen kommer den 27:e så att just du kan få vinna vadet om när bebisen kommer". Ingen vet när Bert-Britt kommer (utom möjligen just Bert-Britt). Och ingen väntar mer än jag och J. Hur kan det inte gå att förstå? 
(Okej, okej, jag fattar att det inte är för att pressa mig som de gör såhär, utan snarare av omtanke, eller åtminstone intresse. Och ingen av dem som hör av sig har fått barn själva, så de fattar väl helt enkelt inte. Men jag blir ändå sur.)

8 kommentarer:

Fredrik sa...

Eller så har du ätit för många citroner.

Anonym sa...

Kan förstå hur det känns! Hit ringer nämligen många och undrar om jag har blivit mormor än? Vilket tjat! Jag tror inte jag ska berätta direkt för dem när allt är klart:)

Anonym sa...

Är den på gång snart? Haha!

Men allvarligt...vad är det att bli sååå sur över? Jag tycker snarare att det verkar vara ett riktigt dåligt sätt att behandla folk som visar omtanke och intresse på, men som sagt...jag har ju inte varit där själv så jag har ju ingen aning om den enorma press alla samtal och sms orsakar.

Sen håller jag med om att det är en ganska konstig fråga att ställa, men man behöver väl inte bli förbannad? :)

Ett bra sätt är att stänga av mobilen så slipper du ju iaf alla hemska sms.

Så, nu behöver du inte vara sur på alla som ringer utan kan rikta all din ilska mot din bror istället. :)

Fru K sa...

Doktoranden: Jag har inte ätit citronerna, jag har slängt ut dem i mitt kylskåpsrenseriraseri.

Mamma: Det är precis så jag känner! :)

Gee: För det är ett bra sätt - att stänga av mobilen, sluta svara i telefon och inte sätta på datorn? I kanske två veckor till. Då kommer du snart hit och ringer på dörren... Om inte mamma redan varit här och rapporterat till dig, förstås.

Anonym sa...

Jag kommer inte och ringer på dörren! Jag ringer istället till herr J!:) Om inte han heller svarar så ringer jag herr M som bor nära:)

Nöden är uppfinningarnas lag!

Puss!

Anonym sa...

Tryckte visst på fel knapp men som Du säkert förstår så är det Din ömma moder som var anonym!
Puss

Fru K sa...

Mamma: Jag vet alltid att det är du! :) Och, du har rätt, såklart, du kan få tag i folk, helt klart. :)

Anonym sa...

Ha,ha! Borde kanske starta "Damernas detektivbyrå" i Sverige....